Kristoffer "jag var lugn ju" Widlundh

Jag skulle kunna berätta om en skön helg i Norrland som resulterade i tre nya pinnar i tabellen. Men resans stora behållning var faktiskt inte innebandymatchen, utan något som utspelade sig strax därefter när vi skulle flyga hem igen...
Som ni kanske noterat är det oväder i stora delar av vårat land, och detta var även fallet på Luleå flygplats.
Inget att bli skakis över, om man inte heter Koffe och lider av elak flygrädsla!

Det ryktades om ett inställt plan. Men när vi får reda på att det trots allt blir avfärd, så ser Koffe inte helt nöjd ut. Han vill helst sitta kvar tillsammans med sitt lugnande medel i flygplatsens bar.

Snälla lagkamrater försöker stötta en uppenbart skärrad gosse. Vi pratar lugnande om flygkrascher, orkanvindar och den troliga döden som väntar oss ombord.
Våran lagkamrat attackerar allt som är relaterat till flygningen. När flygvärdinnan lite skämtsamt pratar om den dåliga väderleken går han till verbalt anfall mot den stackars oskyldiga flygplanstanten!

Han hojtar vilt i kabinen, och begär shots för att kunna överleva de närmsta kritiska minutrarna då vi ska lämna flygbanan. Han blir inte bönhörd, utan tar istället ett stadigt grepp och Gurras högerhand. Det uppstår rejäla klämskador på dennes hand, och i dagsläget är medverkan i söndagens seriefinal helt klart hotad!

Brum brum, vi tar full sats för lyftning! Då brister herr Widlundh ut i sång?
I ett hyperventilerat försök att dölja den panik som sprider sig i kroppen så tar han ton..
Refrängen från följande dänga tränger fram från Koffes darrande läppar:

http://www.youtube.com/watch?v=BSvFVIyRDgs

Han fortsätter att vilset söka kontakt med coach för några lugnande ord, men han talar för döva öron. Den timmeslånga färden blir en kamp mellan Kristoffer och liemannen.
I ett försök att försonas med gud så lovar han att ge upp sitt snusande om han bara får överleva!

När det sedan är dags för landning så utbrister Koffe vid minst två tillfällen:
-Det är kört, det här går inte!

Jo Koffe, det gick ju alldeles utmärkt....

Innan vi hunnit placera däcken på Arlanda brölar han återigen igång med samma låtval som vid starten. Denna gång brister dock hans röst, och enbart snyftningar och ett oklart grymtande kan skönjas!

När vi väl tagit mark så förnekar han alltihop.
- Jag var lugn ju!
Tillåt oss tvivla en smula...

För att dra mitt stå till stacken och motarbeta hans flygrädsla så bjuder jag på ett låttips.
Lyssna och lär!

http://www.youtube.com/watch?v=MEPMq-j5OXs

...// #99